Hela morgonen satt jag på nålar! Vi förstod redan tidigt att det värsta var över och att vi skulle få komma hem idag, men då jag hade ett bröllop inplanerat idag ville jag att det skulle gå fortare än fortast!!

Läkarna kom fram till att vi kunde avvakta ytterligare något om detta händer igen och inte åka in förrän han kräks och det inte verkar ge med sig i och med detta. Vi får förbereda oss på att smärtorna kan fortsätta som en del av att tarmen läker men ändå känns det lite läskigt att åka hem. Vi fick nya direktiv om kosten, nu får vi inte ge honom något som innehåller mjöl och så har vi en tid att passa på måndag för läkarkontroll samt blodprover. Glada och nöjda med det for vi hemåt, lagom i tid för att jag skulle hinna göra mig i ordning för bröllopet. En kär kollega till mig, Jeanette, gifte sig idag och vi tjejer från jobbet möttes upp för att tillsammans närvara vid vigseln. Som stöd hade jag även bett min goa kompis Ulrika att följa med, de senaste dagarna har varit så turbulenta och jobbiga att jag inte kände för att åka iväg själv och var oerhört tacksam för att hon ställde upp i sista sekund. Tack!! Vigseln var så väldigt vacker och att se hela familjen komma uppför mittgången i kyrkan gav mig krokodiltårar i ögonvrårna. Tack Jeanette för att jag fick vara med om detta!!

När man ändå är i stan och shoppingcentren ligger lika täta som druvor på en klase är det svårt att åka hem direkt så Ulrika och jag passade på att njuta av utbudet innan vi begav oss hemåt. Oppli hade redan somnat då jag kom hem men Björn berättade att han hade haft lite ont i magen och mitt goda humör sjönk genast. Och mycket riktigt, sent på kvällen vaknade han till med väldiga magsmärtor och efter en stund kräktes han mängder. Vi svalde isbitarna och då han verkade lugnare efter kräkningen och somnade om lyckades även vi komma till ro inför natten.