Man kan sammanfatta kvällen/natten som följande; 2½ timmar i soffan framför TVn, 2½ timmar i sängen varav 1 timme sovandes, 2½ timmar på en pinnstol i uppvaket hos Oppli och när vi väl kom tillbaka till rummet för att äntligen krypa ner i sängen igen var klockan 06.00

För att ta vid där jag slutade förra bloggen; vid tretiden på natten väckte kirurgen oss med den goda nyheten att operationen hade gått mycket bra. Han hade hittat en knöl, stor som en spelkula, som satt i tunntarmen och som man gissar är rester av en av tumörerna. Den avlägsnades tillsammans med 4 cm tarm och har skickats för analys. Den fantastiske kirurgen hade bråttom hem för att sova några timmar innan det var dags för morgonronden....
Strax efter blev vi nerkallade till uppvaket då Oppli började vakna till liv igen. Men det kom aldrig till ett ordentligt uppvaknande förrän många timmar senare, totalt har han sovit i 22 timmar i sträck om man räknar med operationen samt några omgångar då han har vaknat till under några sekunder för att sedan slockna lika snabbt igen.

Själv slocknade jag som sagt kl 06.00, var vaken någon timme under morgonen och sov sedan en bra bit över lunchen. Inte för att man kände sig utvilad för det, skakig ända in i benmärgen och tung i både huvud och kropp resten av dagen!
Oppli vaknade till liv vid sjutiden på kvällen och gissa vad det första han ville göra var? Gå till kiosken och köpa godis såklart :o) Han kunde knappt stå på benen och somnade nästan i rullstolen men iväg skulle han....

Han har numera ett stort sår på magen, kirurgen var tvungen att lägga ett lodrätt snitt tvärs över magen och runt naveln för att kunna komma åt hela tarmen ordentligt. Han har även fått en manick kopplad till såret som pumpar in smärtstillande direkt i buken, den behöver sitta där några dagar. Han står på morfindropp och är lite känslig och öm i buken, det kommer nog att ta lång tid innan han slappnar av och man kan krama om honom ordentligt, han har ju fortfarande inte riktigt lärt sig att slappna av med porten han fick för många veckor sedan :o(
Nu gäller att han börjar äta, dricka, kissa och bajsa normalt för att vi ska bli hemsläppta, men jag skulle gissa att vi blir kvar åtminstone över helgen. Idag beräknade kirurgen att man bör vänta ca 14 dagar efter operationen innan nästa cytostatikakur kan börja beroende på hur han mår, om han återhämtar sig snabbare sätter man igång kuren tidigare.
Han har börjat dricka vatten, fått lite välling i sonden, näringslösning i droppet samt en liten skål med dillchips. Så man kan väl säga att han mår hyfsat med tanke på omständigheterna. Superpigg för tillfället med inte riktigt lika pigga föräldrar.....