I morse fick läkarna se en betydligt piggare Oppli men de var fortfarande tveksamma till om vi kan få komma hem imorgon. I värsta fall får vi åka hem på lördag för att sen behöva vara tillbaka igen på söndag kväll. Det hela hänger på provsvaren imorgon, hans vita blodkroppar har börjat stiga men det finns tydligen ett ämne som hör till dessa blodkroppar som inte har hängt med ännu och även det måste börja öka innan de vågar släppa hem oss. Anledningen till att vi kan behöva vara tillbaka igen på söndag är för att han kan behöva få cytostatika i ryggen under narkos på måndag fm, och då vill man att han ska vakna upp här på måndag. Allt hänger som sagt på vad de säger på ronden imorgon....

Under natten och förmiddagen har man trappat ner på morfinet han får via droppet och efter lunch stängde man av det helt. Det enda smärtstillande han har nu är alvedon och han verkar klara sig finfint på det. Han har till och med kommit igång med att äta så smått även fast det krävdes en stor portion övertalning samt ett beslut att godis endast får intas efter att han har ätit vanlig mat. Dessutom klarade han av att gå på toaletten alldeles av sig själv, vilket resulterade i allmänt jubel bland personalen. När han väl satt på toaletten skrek han "INGEN RUMPMEDICIN" så att det ekade i korridoren :o)

Dagens höjdpunkt för Oppli var ändå veckans clownbesök! Nu börjar han bli så bekant med clownerna att hans blyghet och även hans återhållsamhet har släppt. Han skrattade som besatt, tiggde om mer godis samt berättade om toabesöket och sparade inte på detaljerna om hur det lät, luktade och såg ut...... ;o)

Idag var Fridas sist dag på avdelningen och Oppli passade på att sitta och rita en stund med henne. En stor kram fick hon och jag tror nog att lilla killen kommer att sakna henne. Tack Frida!

Då han endast har droppet kvar som tillför vätska i hans kropp bad vi om att han skulle få bli bortkopplad från det under några timmar så att vi kunde få ta med honom ut en sväng. Inga problem, vi fick även med oss en påse gammalt bröd och satte fart ner till ån för att mata änderna. Han hade så roligt med det att vi önskade att vi hade haft med oss minst 5 limpor till, men vi lär ju få fler tillfällen till det under hösten. Förutsatt att fåglarna inte bestämmer sig för att flytta när det börjar bli kallt, men inte ens min man fågelskådaren känner till gräsänders flyttvanor så vi får väl se.
Två flugor i en smäll är ju ganska effektivt så när vi ändå hade blivit utsläppta passade vi på att promenera ner till saluhallen för att införskaffa lite lyxig kvällsmat. Tja, promenera och promenera, en viss liten kille fick åka snålskjuts på mamma och pappa hela vägen, men det är han värd!
Vad härligt det är med en saluhall! Jag älskar att gå och titta på utbudet bakom diskarna och njuta av miljön, dofterna och alla läckerheter. Det slutade med en tallrik potatisgratäng med köttbullar och cevapici till mannen och jag fastnade så klart för det italienska köket; färsk fylld pasta, tomatsås, pecorini, fänkålsalami, tryffelsalami samt vaniljpannacotta med jordgubbar och mynta. Oppli lyckades charma till sig några kalkonprinskorvar som han avnjöt råa i sängen lite senare på kvällen.

För att avrunda en bra dag hittade vi spelet "Svea Rike" i spelskåpet på avdelningen som vi satte igång med så snart Oppli somnade. Dock var inte glädjen så ömsesidig, spellusten är som störst på min sida familjeträdet och som ingift saknar man förståelsen för hur kul det är med sällskapsspel! :o(